EN OTÄCK HISTORIA

Historien jag ska berätta om idag är otäck.

Tyvärr är den också sann. Det har hänt på riktigt.
Men den känns viktig att berätta för att inte fler ska möta samma öde som mannen du strax kommer att få läsa om. Han tillhör den stora gruppen köpare som inte riktigt har koll på skillnaden mellan ”riktig teambuilding” och ”rolig teambuilding”. Hade han haft det, hade historien tagit en helt annan vändning.

EN OTÄCK HISTORIA

Han hade precis tillträtt sin nya tjänst. Han var stolt och glad och hade stora ambitioner. Det var hans första vd-jobb. Men efter ett tag visade siffrorna att allt inte stod rätt till. Han kallades till samtal i det andra landet. Där ägarna satt.”Du måste få ordning på dina tjejer och grabbar där borta i Sverige!” sa de. ”Du måste se till att skapa ett starkt team och sedan styra upp organisationen. För så här kan det inte fortsätta!”.
Ett starkt team, tänkte vd? Någonstans hade han hört att teambuilding var till för sånt. Att det var så man gjorde. Sagt och gjort!
Men just då var han lite stressad av hela situationen. Det obehagliga samtalet berättade han inte för någon om. Inte ens för sin assistent, kvinnan som administrerade nästan hela hans liv. Inte ens hon anade därför någonting. Han sa till henne att hon skulle boka en konferens. En konferens där de skulle ”göra teambuilding”
… och eftersom han var lite stressad så delegerade han lite ospecifikt hela uppgiften till henne.

Assistenten ringde ett företag där man arbetade med teambuilding och sa att de ville ha en riktigt rolig teambuildingdag. Så bad hon om en offert på ett teambuildingprogram. På företaget ställde manen del – för assistenten – underliga frågor. Bland annat undrade man hur hon tänkte närhon sa teambuilding och om det fanns några problem eller något man hoppades komma tillrätta med under teambuildingen? När hon undrade varför man frågade så, svarade de att de arbetade både med roliga aktiviteter och med seriös ”riktig teambuilding”. Skillnaden skulle tydligen vara tidsaspekten samt att det förstnämnda leddes av aktivitetsvärdaroch det sistnämnda av beteendevetare och konsulter som var specialister pågruppdynamik, konlikthantering och en massa andra saker som hon inte riktigt förstod. Men ett ord fastnade i hennes huvud:                            B e t e e n d e v e t a r e.  DET lät inte bra tyckte hon och utropade ”Oh nej! Beteendevetare! Det behöver inte vi!”  Hon själv tillhörde den grupp av människor som aldrig i livet skulle kunna tänka sig att låta någon ”rota i skallen” på henne, som hon brukade säga … Så hon sa att de absolut inte hade några problem! De ville bara komma ut och ha roligt. Inga beteendevetare här inte!

På företaget hade man dock genom raderna hört och misstänkte något annat. De sa därför att de kunde skicka två förslag som de kunde ta ställning till. Hon och hennes chef tillsammans kanske?

Chefen – som ju fortfarande var stressad när förslagen kom, bad bara om en kort breif. Han hade inte tid att titta igenom förslagen sa han.  Han lyssnade, lite frånvarande, och hörde ord som ”roligt” och ”beteendevetare”. Eftersom han själv inte riktigt visste vad beteendevetare gjorde och liksom hon, tyckte att det lät lite läskigt, höll han med henne i rekommendationen om det ”roliga”programmet. Fast han var, i ärlighetens namn, ganska frånvarande mentalt när beslutet fattades.Två månader senare åkte drygt hundra personer iväg på något som i inbjudan annonserats som en ”teambuildingdag” där chefen hoppades kunna skapa ett team av sin dysfunktionella svenska organisation.
Förutom det faktum att det kostar en del att skicka så många människor på konferens, uteblev alla intäkter under en och en halv dag eftersom de alla antingen sålde produkter eller debiterade sin tid per timme.

Den stora gruppen hade en fantastiskt rolig dag! Alla var glada och tävlingsaktiviteten fick hela anläggningen att sjuda av skratt. Vd:n gick nöjd omkring och myste och assistentenvar euforisk. Hon berättade för någon att det var så fantastiskt! Chefen hade delegerat hela evenemanget till henne! Han hade haft mycket och göra, så han hade överlåtit hela beslutsprocessen till henne. Något sådant hade aldrig tidigare hänt. Hon var glad och stolt. Personalen var också glad och sa att det var ”den roligaste konferensen de någonsinvarit på”.

Tre månader senare fick vd:n sparken.
Ägarna motiverade det med att han misslyckats i sitt uppdrag att skapa ett team av sina medarbetare och därefter få ordning på sin organisation.

Om du vill veta mer om vad de istället borde ha bokat – läs här om Teambuilding med förändringsgaranti.

 

Speak Your Mind

*