Teambuilding

För många på twitter var gårdagens #tevattengate en intensiv dag av hårda ord och mycket hån.

Mitt eget blogginlägg om Tevattengate – storm i tekannan på twitter delades, diskuterades och medförde många intressanta samtal på olika sociala medieplattformar.
Teambuildingbloggen slog besökarrekord och vi fick anledning att diskutera hur nya lukrativa branscher ofta får problem med sin egen trovärdighet när de inkompetenta lycksökarna gör entré med pengar som enda motivator.

Bland annat Lina Rudin skrev i sin blogg och drog paralellen till hur Teambuildare betraktades som ett skämtyrke bara för några år sedan. Men som Lina också skriver så handlar det här om så mycket mer än kompetensen hos konsulter inom Sociala Medier.
Det handlar också drevmentaliteten, projiceringar och om smutsig affärsetik. Om hur man utan att blinka i det offentliga rummet kastar skit omkring sig och hur man inkompetensförklarar hela yrkesgrupper.
Men mest kanske det handlar om hur man behandlar varandra på twitter och i viss mån andra sociala medieplattformar?
Deeped Niclas Strandh - en av de inblandade – sammanfattade dagen så här.

Kanske är det förmätet att önska sig något inför 2013 å många människors vägnar?
Men jag gör det ändå:

Jag önskar att vi i år – mer än tidigare år – ägnar oss åt lite självrannsakan innan vi hoppar på andra för egen vinnings skull.
Såväl i verkliga livet som på våra arbetsplatser och i sociala medier.

Lite mer Peace, Love & Understanding

För alla er som inte alls finns på Twitter så är symbolen # (kallas hashtagg) en sorts märkning av ämnen.
Just nu är #tevattengate ett av de ämnena som flest skriver om därinne. Det är en enorm aktivitet – det som i tidningarna brukar kallas ”Twitter-storm”

Upphovet till upprördheten är ett inlägg (tweet) där en yrkesgrupp upplever sig själva som förminskade eller möjligen inkompetensförklarade?

Jag kan känna igen och förstå deras upprördhet för min egen bransch – Teambuilding – har gått igenom samma skärseld under ett antal år.

Jag kan ju se en del av er som jag uppfattar som auktoriteter och med rätta förtjänar den titeln. Per Pettersson, Joakim Jardenberg, Nikke Lindqvist, Maryem Nasri, Niclas Strandh, Sofia Mirjamsdotter och Brit Stakston är några exempel.
Men samtidigt dyker det upp en massa människor som själva gör anspråk på det epitetet. Människor som bara använder sociala media som megafoner för sig själva och sällan eller aldrig bjuder in till, eller deltar i några samtal där?
I de fallen klingar det falskt att titulera sig ”Sociala Medie Expert/Konsult/Guru/rådgivare”  för mig och jag kan där hålla med Anna Sahlin.
Ungefär som i min egen bransch där vem som helt – helt utan utbildning kan titulera sig ”teambuilding-konsult” och leka larviga lekar med vuxna människor som man lurar dem tro att det skall leda till effektivare grupper eller lösa samarbetsproblem.

Jag tror att Sociala Media-branschen har hamnat i samma problematik som vi? När något blir lukrativt och får fäste så dyker lycksökarna upp och underminerar trovärdigheten för seriösa och kompetenta aktörer på marknaden.

Och ”JA” eftersom jag tycker om sociala medier så finns jag naturligtvis på twitter också Följ mig gärna där om du vill!

Som ni säkert vet så avsätter Äventyrens Ö en slant för varje besökande gäst. Den summan doneras sedan – vid den här tiden -  till någon organisation som bidrar till att göra världen till en bättre plats.

Det började för 18 år sedan så det finns en tradition i det. De två sista åren har vi ändrat lite på den. Förra året fick våra kunder vara med och rösta bland förslag som vi själva tagit fram. I år gjorde vi det lite annorlunda.

Vi bjöd in våra kunder via ett nyhetsbrev att rösta på vår Facebooksida (man kunde också maila in sin röst till oss om man inte hade Facebook) Vi hade lagt upp organisationer som Ecpat, Greenpeace, UNICEF, MSF och ett projekt om att hjälpa Afghanska flickor till möjlighet att få gå i skola. Vi skrev också att man kunde nominera någon organisation man tyckte förtjänade gåvan och vem som helst kunde vara med och rösta (eftersom Facebooksidor är öppna för alla som har Facebook). Det var det som var det nya. Att vem som helst kunde nominera. Det blev alltså mer interaktivt än tidigare och vi gav själva därmed upp kontrollen över vad som sen skulle hända. DÅ blev det riktigt kul!

KRAFTEN I SOCIALA MEDIER

Den första organisation att nomineras var Freethem. Strax därpå nominerades Sponsors for Kenya och sedan rullade det på. Bägge organisationerna mobiliserade sina följare och röstningarna slog alla tidigare rekord!
Vi insåg också hur traditionellt vi tänkt när vi föreslog våra egna kandidater – och hur mycket bra ideella projekt som
finns!

• Inbjudan att delta i röstningen delades 65 (!) gånger
• 63 personer gillade inlägget
• 52 kommentarer
• 661 personer var med och röstade
• 550 personer på Facebook pratade om röstningen
• 53 personer gillade sidan (trots att man inte alls uppmanats att göra det för att rösta)
• Inlägget visades för 4.910 personer (ett vanligt inlägg på en Facebooksida visas normalt annars för mellan 70 – 500 personer beroende på hur många som delar och kommenterar)

När du läser de här siffrorna ska du ha i åtanke att vi är ett litet bolag. Vi är inte TV4 eller Skanska – så för oss är det här höga siffror.

Engagemanget var faktiskt det största vi någonsin haft på vår Facebooksida och jag blev varmare och varmare om hjärtat ju mer jag läste om de två organisationerna och vilket fantastiskt arbete de gör!
Freethem som arbetar med att sprida kunskap om människohandel och trafficing genom ungdomar och Sponsors for Kenya som ska bygga ett barnhem för barn som drabbats av HIV och AIDS.
Båda organisationerna drivs av eldsjälar till kvinnor. Freethem startades av Maria Ahlin som 17-åring (!)  och Sponsors for Kenya av tre kvinnor från vår egen kommun Österåker.

VINNARNA

Slutstriden var hård. De sista timmarna skiljde det som minst 20 röster mellan dem men Maria och hennes team slet hårt och hade stor uppbackning via twitter och Facebook och kammade slutligen hem segern!

VÅRA VARMASTE GRATULATIONER TILL FREETHEM!

INGET ÅR HAR DET VARIT ROLIGARE ÄN I ÅR ATT DELA UT ÅRETS JULGÅVA!

Gå in på deras fantastiskt fina hemsida Freethem och läs om vad de gör!
Min egen idé om mottagare var från början Ecpat – deras verksamhet går hand i hand med vad Freethem jobbar med. Att informera och påverka om människohandel. För naturligtvis är det så att om vi verkligen vill förändra världen så är det med dagens ungdomar vi måste börja! Att informera och påverka dem så de inte bidrar till att göda den vedervärdiga trafficing-industrin i framtiden!

Alla våra varmaste lyckönskningar till Freethem!
Förtsätt förändra världen nu Maria & Co och God Jul!

UGL-kurs på Näsby Slott – Lobbyn

UGL-Kurslokalen i en paus

Imorgon ska jag fråga UGL-deltagarna om de vill vara med på bild också!

Ta ett par minuter mitt i all julstress, slå dig ner och njut en stund.
Den här videon är en njutning för själen. Hämtad från Gregory Colberts Ashes and Snow. Utställningen har haft över 10 miljoner besökare och är världens mest besökta.
När du sett den har du mobiliserat lite nya krafter inför det sista julfixet!
Tycker du om den så finns det några till på youtube.

När mörkret lägger sig över vårt land, stänger vi vår egen anläggning på ön för vintern och flyttar våra kurser till andra anläggningar – på fastlandet. Oftast är det vi som väljer anläggning men då och då händer det att kunderna gör det själva.

Kom just hem efter en dag på ett välkänt konferensställe i vår Stockholmska storstad.
Anlände dit i morse – alltid lika förväntansfull! Det är både roligt och spännande att upptäcka nya ställen. Min uppdragsgivare hade bokat och när jag – i god tid – kom in fann jag hela gruppen sittandes, väntandes utanför konferensrummet.
Som var låst.
Jag letade mig fram till receptionen som låg lite undangömt och frågade om någon hade en nyckel?
Där sa de att jag var först på plats – det var därför rummet inte var upplåst.
Vilket ju inte riktigt stämde.

Dagens program flöt på och vi bröt för en timmes lunch.
En varm och en kall jultallrik var bokat.
Först kom en tallrik, när en timme hade gått kom det en tallrik till och när två (!) timmar gått anlände den fjärde(?) tallriken. Två timmars lunch istället för en får vilket planerat program som helst att spricka totalt. Och en fredagskväll blir man inte poppis som kursledare om man drar ut på programmet en timme i slutändan. Så vi gjorde vad vi kunde för att knyta ihop säcken i tid.

När jag ska gå och lämnar in nyckeln i receptionen frågar mannen som står där om vi haft det bra? Eftersom jag lider av den märkliga föreställningen att folk verkligen menar vad de säger när de undrar så, svarade jag ärligt. Jag talade om att lunchen tagit två istället för – som planerat – en timme. Sa att det inte var så bra och att vårt program hade blivit lidande.
Då ler han stort och säger med glad röst ”Och maten smakade bra?”
Där och då inser jag att jag står och talar med en robot. En människa som inte alls är intresserad av att höra vad gästerna egentligen tycker utan bara robotaktigt står och rabblar saker han instruerats att säga.

Varje gång jag kommer till såna här konferensfabriker blir jag lika förundrad.
För det finns faktiskt ställen där man har ett genuint intresse för sina gäster.
Där personalen småpratar lite om jag inte är stressad när jag kommer, som ler och i alla lunch och fikapauser kommer fram för att höra hur vi har det. Personal som är personlig och tilltalar oss gäster som om vi faktiskt var levande människor.
Där vi var idag var det ungefär lika personligt som om vi hade gått och satt oss i ett hörn på Åhlens  varuhus och haft vår kurs.
I en hårt konkurrensutsatt bransch som mötesnäringen  övergår det mitt förstånd att anläggningar där personalen ser som sin främsta uppgift att vara nyckelutlämnare till sina konferensgäster ens överlever? Än mindre att de faktiskt också tycks vara ganska fullbokade?
När det finns så många makalöst bra anläggningar bara ett par mil bort?

Kanske är det inte så viktigt med service längre?

Bilder: Pink Floyd – The Wall

Dags att lägga ytterligare en händelserik vecka till handlingarna!

Ön är nu stängd och bara några av båtarna väntar på att tas upp. Kurserna har flyttat till fastlandet och just denna vecka Lidingö. Visserligen en ö det med men en med bro. Så den känns som fastland. 

Kommunen har haft sin årliga Näringslivsdag som var fullbokad till sista plats. Temat var ”Vägen till nya marknader”.
Där fanns förutom vår handelsminister, Ewa Björling, en massa talare på olika teman.
En av dem var jag och jag pratade om varför ledare från hela världen kommer till en ö i Österåkers Kommun.

Kul blev det! För så väldigt få invånare i kommunen vet vad vi egentligen gör därute.
De flesta som ringer från Österåker vill skicka ut sina barn till oss på skolresa. Så förhoppningsvis får vi nu hjälp av en massa nya människor att sprida budskapet om vad som verkligen äger rum ute på ön!

Kul att vara inbjuden som talare! 

Roligast av alla talare var den lokale öron/näsa/halsläkaren som skulle prata om hur man marknadsför sig (eller inte?) som doktor.
Från total förvirring blommade han ut i en fulländad scenartist som både trollade och dansade för oss Själv låg jag dubbelvikt av skratt största delen av tiden.
Hör av dig om du vill boka in en helgalen läkare från Åkersberga så kan jag förmedla kontakten.
Han är nämnligen inte bara doktor. Han är också en fullfjädrad stand-up komiker, trollkarl och salsadansare!

I morse fick jag ett meddelande från en vän i Peru.

Han är tolk till de shamaner som i våras besökte Äventyrens Ö,  Doña Maria & Don Alejandro – ättlingar i rakt nedstigande led till Inkafolket. De som levt undangömda från världen i över 500 år och där vårdat de urgamla kunskaperna enligt Inkaprofetian. Den som sa:

”När snön smälter på Ausangate (deras heliga berg) är jorden i fara. Ni måste då lämna er by och bege er ut i världen för då behöver jorden er kunskap”

1992 nådde den globala uppvärmningen Andernas höga toppar och glaciären på Ausangate började smälta. Sedan dess har de rest runt i världen för att dela med sig om sina kunskaper. Deras uppdrag är att ”Rädda Världen”.

Min vän Dennis Alejo skrev att 14 shamaner har den senaste tiden mördats i Peru. De brutala avrättningarna sägs ha beordrats av den lokale borgmästaren i Amazonas och utförts av hans bror.
Här finns mer information, video & text på spanska från La Republica Peru

Dennis vädjade om hjälp att skapa opinion om det – så avrättningarna stoppas och de skyldiga grips.
Jag har kontaktat Avaaz.org, twittrat och skickat mail till myndigheterna.
Om du vill hjälpa till så sprid budskapet!

Vill du maila myndigheterna i Peru så finns en lista med mailadresser här: secretariageneral@presidencia.gob.pe; limaacs@state.gov; webadmin@embassyofperu.us; sbarboza@embassyofperu.us; pbravo@embassyofperu.us; onuper@unperu.org; infodesk@ohchr.org; consulado@peruembassy.se; info@peruembassy.se; info@avaaz.org

Exempel på text ni kan skicka:

Dear Sirs,

I have just learned that over the last 20 months, 14 shamans have been murdered in Peru’s northeastern jungle region of Loreto.

According to the newspaper La República:

The provincial prosecutor’s office said: the murders were allegedly ordered by the mayor of Balsa Puerto, Alfredo Torres.
They were later carried out by his brother – Augusto, locally known as ”the witch hunter.”
Only seven bodies have been found, however – shot, stabbed or hacked with machetes.
The seven other shamans have been reported missing.

Roger Rumrrill, a leading researcher on Amazonian issues, said the murders are related to ”protestant sects” that Torres and his brother belong to, the daily said.
”For these protestant sects, the shamans are people possessed by demons, so they have to be killed,” Rumrrill said.

More details from the Peruvian Times: http://www.peruviantimes.com/05/report-14-shamans-killed-in-loreto-region/13843/#respond
Please take action to prevent more murders

Igår hölls Visit Roslagens extra bolagstämma uppe på Hotell Havsbaden i Grisslehamn.
Under stämman välkomnades 109 nya aktieägare och en ny styrelse valdes.
Jag själv fick då för första gången ett externt styrelseuppdrag!

Visit Roslagen är ett destinationsbolag som ägs av kommunerna Östhammar, Norrtälje, Österåker och det lokala näringslivet. 
Tillsammans ska vi marknadsföra och sälja vår vackra omgivning till privat och affärsturister.

Regionen har mycket att erbjuda.
Fantastiska skärgårdsmiljöer, gulliga små städer, historiska bruksmiljöer och några av Sveriges absolut bästa konferens & mötesanläggningar.
Eller vad sägs om:
Runö Möten & Events
Äventyrens Ö
Gimo Herrgård
Skåvsjöholm
Skebo Herrgård
Rånäs Slott
Åtellet
Hotell Havsbaden
Johannesbergs Slott
Marholmen och många fler?
Allt paketerat under Roslagens site: www.roslagen.se Så lägg ett bokmärke där!

För det finns väl ingen som helst anledning att åka någon annanstans på er nästa konferens?

Ser mycket fram emot att få vara med och bidra till utvecklingen av en region med så många möjligheter!

ÄNTLIGEN!

Nu är det klart i Sommarhemmet! Huset du kan hyra för din konferens i Stockholms Skärgård.

Våningssängarna är nu ett minne blott och istället sover man nu i bekväma hotellsängar.
Fortfarande har Sommarhemmet 27 bäddar men…
…eftersom rummen mest använd som enkel eller dubbelrum så syns inte alla bäddarna hela tiden.

Bor man där när man är på kurs till exempel, så är det 11 enkelrum.

Och då ser det ut så här: