Från puppa till fjäril. Del 3

Från puppa till fjäril. Del 3

En artikelserie skriven av Mimmi Dahlström - Utbildningsansvarig på Äventyrens Ö för tidningen Konferensvärlden 

Gruppens inlärningsstilar

Artikel tre handlar om hur våra olika inlärningsstilar påverkar vårt sätt att lära, kommunicera, förstå och ta in.

Om att utveckla teambuilding- och utbildningsprogram för att skapa högsta möjliga inlärningseffekt.


PLÖTSLIGT EN GRÅMULEN MÅNDAGSMORGON stod hon där. En byråkratisk medelålders kvinna från EU-delegationen. Hon berättade för oss att man under helgen beslutat att samtliga Europas hotellsystem skulle EU-standardiseras. Från och med nästa måndag skulle vi övergå till det nya systemet. För att klara det, kallades vi till en tvådagarskurs dagen därpå. Den var oerhört komplex och en föreläsare lärde oss allt om programmets upplägg, funktion och struktur.

När måndagen kom så bröt hela datasystemet samman. Fullständigt kaos utbröt på hotellet. All informationsöverföring upphörde att fungera. Av 40 anställda hade bara ett fåtal av oss förstått. Vi andra lyckades inom loppet av 30 minuter kortsluta alltihop.

En utopi? Ja, kanske. Men historien om inlärningen i sig är inte alls ovanlig. Det är ju så vi i många fall överför information på våra möten.

Vad berodde det då på att så få hade förstått det nya systemet? Var de som förstod intelligentare än de andra? Mer tekniska? Nej knappast. Förklaringen står närmast att finna i vad den här artikeln kommer att handla om. Våra olika inlärningsstilar och de problem och möjligheter de skapar när vi kommunicerar i gruppen.

Hjärnforskningens betydelse

Modern forskning har på senare tid hjälpt oss att förstå hur hjärnans funktioner styr våra inlärningsmekanismer. I en traditionell inlär-ningssituation där vi sitter passiva och lyssnar på en föreläsare, är den maximala inlärningseffekten mellan 20 - 30 procent. (Vissa hävdar att den är ännu lägre.) Det beror på flera faktorer. En av de främsta är att en så liten del av hjärnan är aktiverad. Ju fler sinnen vi använder i en inlärningssituation, desto effektivare blir det. En annan mycket viktig faktor är att vi lär alla på olika sätt. Vad som passar mig, kanske inte passar dig.

Vårt sätt att lära in, avspeglar sig också i vårt sätt att kommunicera med omgivningen. Finns det ingenting i våra inlärningsstilar som är gemensamt är sannolikheten att vi skall ha svårt att förstå varandra också överhängande. 

David Kolbs Inlärningsstilar

Den amerikanske professorn och inlärningsforskaren David Kolb presenterade i sin bok Experience and learning något som förklarar en del av inlärningens frågeställningar. Bland annat lanserade han teorin att vi lär på olika sätt. Enligt Kolb finns det fyra olika sätt (grundstilar) på vilka inlärning kan ske. Det är genom:
• Konkret upplevelse
• Reflekterande observation
• Abstrakt tänkande
• Aktivt experimenterande 

Inlärningsstilar i praktiken

Bokhyllan Billy från IKEA är en av varuhusets storsäljare. Den finns idag i många familjers hem. Sannolikheten att just du, någon gång kommit i kontakt med monteringen av den är stor. Därför kommer jag att använda den som beskrivande exempel över de olika inlär-ningsstilarnas angreppsvinklar och beteenden. 

Den konkret upplevande

Hos den som lär genom konkreta upplevelser är det känslan som styr. Det måste ”kännas bra”.

Om du har den här inlärningsstilen så lär du dig den här artikelns innehåll allra bäst genom konkreta exempel. Som här, när vi kopplar beteenden och handlingssätt till monteringen av bokhyllan Billy. Du är öppen och erfarenhetsinriktad och tycker dig ofta hamna i ”unika” situationer. Du är också en ganska bestämd person. När du får hem bokhyllan, så samlar du med stor förkärlek ett antal likasinnade omkring dig. Sedan diskuterar ni er fram till hur Billy bäst skall monteras. När det känns som om ni kommit fram till en bra lösning, är du redo att sätta igång.

Eftersom du tvingats vara tyst under de två föreläsningsdagarna och inte fått dryfta dina känslor kring det nya hotellsystemet så lärde du dig knappast någonting. Du tyckte bara det var långtråkigt. 

Den reflekterande observerande

Du som är reflekterande observerande lär genom att se och höra. Du litar på noggranna observationer och har en prövande, objektiv inställning. När du hamnar i gruppdiskussioner blir du ofta inåtvänd och tyst. Du stormtrivdes under de två kursdagarna för det är på det viset du lär allra bäst. Genom att använda ögon och öron.

När du packar upp bokhyllan gör du det gärna under handledning. Du jobbar bra när någon instruerar dig och du samtidigt kan stämma av det som sägs mot bruksanvisningen.

Du var en av de få som på måndagen förstod hotellsystemet och gjorde rätt. Du funderar mycket över de andras dumhet. Du är av den bestämda uppfattningen att allt man behövde veta framkom med stor tydlighet under utbildningen. 

Den abstrakt tänkande

Du som har en abstrakt tänkande inlärningsstil är lite grann av gruppens ”forskare”. Du litar på logiskt tänkande och rationella förfaringssätt. Du är vanligtvis mer intresserad av symboler och ”ting” än av människor och känslor. Du föredrar situationer som betonar teorier och systematiska analyser. Om du ingår i en ostrukturerad, experimentell inlärningssituation blir du ofta besviken och lär dig ingenting.

När du plockar upp bokhyllan Billy kontrollerar du först att alla delar finns med. Sedan sorterar du upp dem i ”turordnings-högar” på bordet. Du kontrollerar att bruksanvisningen verkligen stämmer på alla punkter. När du försäkrat dig om det, följer du den sedan systematiskt punkt för punkt.

När kursen var slut, gick du hem och lusläste instruktionsboken. Ifrågasatte vissa beskrivningar, vägde olika angreppssätt för och emot och klarade med noggrann planering och logiskt tänkande av systemet när det startades. 

Den aktivt exprimenterande

Du som är aktivt experimenterande tillämpar vad som brukar kallas ”Trail and Error metoden”. Du lär sig genom att använda händerna. Testar och prova dig fram, gärna i en mindre grupp. Den här personen lär sig mest när han arbetar i projekt tillsammans med andra. När en person med den här inlärningsstilen backar upp bokhyllan Billy sker det i ett klimat som är aktivt och handlingsinriktat. Den första handlingen blir förmodligen att slänga bruksanvisningen. Struktur och anvisningar stämmer inte alls in i den här personens bild av verkligheten. Han förstår inte, och är också fullständigt ointresserad av att försöka förstå bruksanvisningen. Han närapå dog av leda under de två dagarnas föreläsning om det nya hotellsystemet och lärde sig ingenting.

Glatt ger han sig i kast med att pröva sig fram. Skruvar ihop, skruvar isär, testar och provar sig fram. Det är hans enda sätt att få ihop bokhyllan. 

De egna preferenserna

Ofta använder vi en kombination av de olika stilarna beroende på situation och inlärningsområde. Men vi har oftast våra huvudsakliga preferenser i någon av stilarna.

Vårt sätt att förklara, instruera, kommunicera och lära ut, härrör ur våra inlärningsstilar.

Ä r jag reflekterande observerande - så informerar jag helst i föreläsningsform. På samma sätt som jag själv lär in. Så de som lärde sig datasystemet på kursen, var de vars inlärningstil var densamma som kursens utlärningsstil. D.v.s. de reflekterande observerande. 

Inlärningsstilar i gruppen

Hur påverkar nu detta med inlärningsstilar gruppen? Eftersom det påverkar vårt beteende och vårt sätt att kommunicera, så har det en mycket stor inverkan på grupprocessen. Tänk er en situation där gruppen gemensamt skall lösa ett problem.

Jag ser det så gott som dagligen själv ute i skogen, då många av de övningar vi arbetar med är av problemlösningskaraktär.

De aktivt experimenterande börjar omdelbart flytta, pröva och bygga utan någon som helst tid för reflektion och diskussion.

De abstrakt tänkande tar upp en penna ur fickan och gör en ritning, ibland förstärkt med en hållfasthetsberäkning.

De reflekterande observerande ställer sig vid sidan om och iakttar de aktivas experiment. Så småningom ser de lösningen framför sig. Och slutligen de konkret upplevande. Ja, de samlas förstås i en liten social grupp och diskuterar sig fram till något som känns bra.

Ofta irriterar sig de olika grupperna på varandra. Några känner sig överkörda. Andra tycker att det var för rörigt.

Någon tycker att man borde stannat upp och tänkt lite mer innan man satte igång. Någon har tagit för stor plats och ytterligare någon anklagas för att inte ha deltagit alls.

Irritationen är lätt att förstå. De har ju så olika preferenser. Teambuildingprogram är ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma inlärningsstilar för att skapa en större förståelse för varandras olikheter. Det är viktigt att notera att ingen stil är ”bättre” eller ”sämre” än någon annan. De har alla styrkor. Samtidigt som de alla har svagheter. Genom att lära sig utnyttja detta får man också en mer komplett grupp där ”gas- & bromsreglagen” samverkar i en effektiv kontrollmekanism. 

Inlärning för alla sinnen

Att skapa inlärningssituationer för alla de olika stilarna är något vi har nytta av. Inte bara i gruppsituationer och teambuildingprogram. Utan i alla mötessituationer.

Den metodik jag själv i mina program alltid använder mig av kallas Upplevelsebaserad Inlärning. Vill man arbeta på det sättet, skapar man först en situation där deltagarna får en upplevelse tillsammans. (Det kan exempelvis vara upplevelsen av att lösa ett problem eller bygga bokhyllan Billy om syftet är att lära sig inlärningsstilar.) Med upplevelsens hjälp har vi nått dem som lär genom aktivt experimenterande.

Efter upplevelsen, stannar vi upp. Reflekterar och diskuterar runt det som skedde i gruppen. Bra och dåliga beteenden uppmärksammas och deltagarna får, under handledning, möjlighet att ventilera de känslor och tankar övningen skapade. I diskussionen tillfredsställer vi de konkret upplevande.
Därefter förklaras med hjälp av någon vetenskaplig teori vad som hände i gruppen och varför.

Då lyssnar och lär de abstrakta tänkarna.
Dessa tre nivåer skapar en grund för ytterligare reflektion då upplevelse, diskussion och teori landar i samma påse. Den reflekterande observerande är nu mogen att sortera intrycken och lära in.

När alla inlärningsstilar är tillgodosedda, genomförs en ny övning där gruppen får möjlighet att praktisera sina nyvunna kunskaper och insikter. De förändar då oftast beteende jämfört med övningen innan. Sedan stannar vi upp, vi reflekterar och diskuterar igen, vi går igenom en ny teori, gruppen växer och utvecklas.

Metodiken leder till stora effekter på förhållandevis kort tid. Anledningarna är bl.a. att de skapar många känslominnen, de tillgodoser samtliga inlärningsstilar och de aktivera fler sinnen än ”vanliga” utbildningsprogram.
Tekniken för upplevelsebaserad inlärning formulerades redan 500 f.Kr. av Konfucius som beskrev den så här:

”Jag hör och jag glömmer.
Jag ser och jag kommer ihåg.
Jag gör och jag förstår”
Så - vad här ni lärt er?


Er egen inlärning efter att ha läst den här artikeln. Hur är det med den då?
Du som är reflekterande observerande. Du vill nog gärna höra mig eller någon annan föreläsa om inlärningsstilar för att till fullo förstå det. Kanske låna en bok på biblioteket?

Mitt tips är: D Kolb Experience and learning, ISBN 0-13-095-261-0, 1984.
Du som lär genom konkreta upplevelser: Du vill nog helst diskutera den här artikeln med likasinnade innan du har lärt dig något.

Du som är abstrakt tänkande vill förmodligen ta reda på lite mer.
Och slutligen du som är aktivt experimenterande: Du tröttnade på att läsa för länge sedan. Du sitter nu i bilen på väg till IKEA för att köpa bokhyllan Billy och testa själv.

Mimmi Dahlström.
E-post: mimmi@aventyrenso.se


Andra artiklar "Från Puppa till Fjäril"